och andra svenska uddamärken.
and other lesser-known Swedish brands.
The Merkur is perhaps the most scarce of all Swedish calculators. Around the turn of the last century, it was built by the L.M. Ericsson telephone manufacturing company. Only a small series of about a hundred machines went into production.
Between 1837 and 1860, several machines for calculating and printing logarithmic tables were built by the brothers George and Edward Scheutz, based upon the original idea of the renowned English mathematician Charles Babbage (as illustrated above).
A similar machine was built by Martin Wiberg between 1860 and 1875, enthusiastically sponsored by Prince (the future King) Oscar of Sweden.
Special credit must go to the humble mechanic C. Petterson, who is told to have exhibited a pinwheel machine on the Stockholm Industrial fair as early as 1866. If that's true, he anticipated Frank S. Baldwin's machine with six, and Odhner's machine with eight years!
In the collection of the Technical Museum in Stockholm we find the "Calculator," patented by A.J. Petersson (note different spelling) and another machine built by Ahlberg & Ohlsson in Stockholm, both dating from the late 19th century.
Last but not least, a unique calculator was conceived by the teacher Leo Hörnefält in Skövde, who also gained fame in the cycle-car business!
Merkur är kanske den mest udda av alla svenska räknemaskiner, tillverkad i endast ett hundratal exemplar av L.M. Ericsson åren kring förra sekelskiftet. Uppfinnarna hette Hultman och Johansson och maskinen arbetade med "roterande hjul med rörliga kuggar och inställning medelst förskjutning på rörliga axlar".
1837-60 konstruerade bröderna Georg och Edvard Scheutz flera olika maskiner för uträkning och tryckning av logaritmtabeller efter en idé av den engelske matematikern Charles Babbage (vars maskin inte blev färdig under hans livstid utan fullbordades först 1990). Bilden föreställer Babbages maskin.
Även Martin Wiberg byggde en apparat för uträkning och tryckning av logaritmtabeller (omkr 1860-1875). Projektet blev en succé inte minst tack vare Wibergs entusiastiske sponsor prins (sedermera konung) Oskar som var en av grundläggarna till det "Wibergska tabell-bolaget".
Ett hedersomnämnande måste gå till mekaniker C Petterson, som påstås ha ställt ut en pinnhjulsmaskin på industriutställningen i Stockholm 1866. Om uppgiften stämmer var Petterson sex år före amerikanen Frank S Baldwin, och hela åtta år före Willgodt Odhner, och kan i så fall anses som räknesnurrans verklige uppfinnare!
På Tekniska museet i Stockholm förvaras en maskin benämnd "Calculator", patenterad av A.J. Petersson (observera skillnaden i stavning) samt en maskin tillverkad av Ahlberg & Ohlssons instrumentfabrik i Stockholm. Båda från slutet av 1800-talet.
Sist men inte minst byggdes en unik räknemaskin av yrkeslärare Leo Hörnefält i Skövde, som också byggde sin egen cykelbil och uppförde en unik villa med allting inbyggt! (Läs mera i den fantastiska boken "Folkhemmets farkoster" av Claes Johansson, Byggförlaget, Stockholm 2003.)